Meny

”Var varsam-manifest” om kristen uppfostran

”Kristna föräldrar hoppas och tror på en evighet med sina nära och kära i en framtida värld där allt är bra. Ironiskt nog kan tanken på att tillbringa denna evighet utan barnen som de älskar över allt annat få vissa föräldrar att bete sig på ett sätt som traumatiserar barnen, bryter ner relationen mellan barn och föräldrar och skadar barnets förmåga att ha en positiv och hållbar tro på Gud.”

”Var varsam-manifest” om kristen uppfostran

 

Ungdomsavdelningen i Adventistsamfundet i Norge har tagit fram ett manifest om kristen uppfostran som ska hjälpa föräldrar uppnå en positiv relation till sina barn för Guds rikes skull.

Precis som i Sverige har på senare tid barns situation i osunda religiösa sammanhang uppmärksammats både i böcker och dokumentärer i Norge. Unga vuxna har kommit ut med berättelser om en traumatiserande barnatro. Adventistsamfundet i Norge har därför velat ge kristna föräldrar stöd i hur de kan bygga goda relationer med sina barn med en sund Gudsbild och tro som kan bära in i vuxenlivet på ett positivt sätt.

Adventistsamfundets initiativ har uppmärksammats och tagits emot positivt i den kristna dagspressen och organisationer i Norge.

”Kristna föräldrar hoppas och tror på en evighet med sina nära och kära i en framtida värld där allt är bra. Ironiskt nog kan tanken på att tillbringa denna evighet utan barnen som de älskar över allt annat få vissa föräldrar att bete sig på ett sätt som traumatiserar barnen, bryter ner relationen mellan barn och föräldrar och skadar barnets förmåga att ha en positiv och hållbar tro på Gud.”

I tio punkter formulerar man därför några varningar eller uppmaningar till försiktighet och eftertanke till kristna föräldrar som sätter ord på vad vi idag vet kan vara traumatiserande för barn i religiös barnuppfostran. Man säger samtidigt att dokumentet som på norska heter ”Vær-varsom-plakat for kristen oppdragelse” är bara en början och att man gärna tar emot synpunkter och förslag på förbättringar.

Här följer en sammanfattning av vad man kommit fram till är viktigt för en positiv och hållbar kristen uppfostran:

Var försiktig-manifestet i korthet

1. Skräm inte barn med satan, demoner, ändens tid, helvetet eller fördömelse.

Om tro är lika med rädsla kommer många senare att göra sig av med tron! Att leva i rädsla är inte hållbart.

Exempel på vad som kan skrämma barn är när man säger ”Satan är så otroligt smart och lurar oss hela tiden” eller ”I ändens tid kommer förföljelse då vi kan tvingas ge upp vår tro om vi inte vill hamna i fängelse”.

2. Använd inte tron för att skambelägga

Skammen säger: ”Du är inte accepterad som du är.” Gör inte det. Om du använder Jesus för att skapa skamkänslor ska du inte bli förvånad om ditt barn senare vänder honom ryggen. Visa att barnet är älskat och accepterat oavsett vad som händer och att det ”tillhör Guds rike”.

Exempel på hur man skapar skamkänslor: ”Nu gråter änglarna! Tror du att människor som gör så kommer till himlen? Tänk hur besviken Jesus måste vara på dig nu!”

3. Använd inte tron för att ge skuldkänslor.

Att drivas av skuldkänslor är ohälsosamt. Om barn behöver Jesus pekfinger eller vakande ögon för att göra rätt, har de inte lärt sig att resonera etiskt och medmänskligt. Visa själv upp det beteende du vill se hos barnet. Främja empati. Presentera Jesus som den som får skulden att försvinna när vi ångrar oss och gör upp med varandra.

Exempel på hur man skapar skuldkänslor: ”Vad skulle Jesus tycka om det du just gjorde?” ”Det är för att ni gör sådana saker som Jesus var tvungen att dö på korset.”

4. Måla inte världen svart och vit.

Om allt utanför kyrkan och den kristna tron är mörker och ondska blir det också farligt att växa, utforska, utvecklas, ställa frågor och tänka kritiskt. Tron blir då aldrig barnets egen och kan därför lätt gå förlorad. När barnen upptäcker att det finns godhet utanför och ondska inom kyrkan kommer de lätt att tro att allt du sa var en lögn och avfärda tron.

Exempel: ”Hela världen står under Satan.” ”Om du inte är helt och hållet med Jesus tillhör du djävulen.”

5. Gör inte lydnad till en religiös dygd.

Barn som är rädda för att säga nej till vuxna är mer sårbara för övergrepp och att bli utnyttjade. Visa respekt för deras nej, även om du inte kan acceptera det, och öva på att säga stopp och sätta gränser tillsammans med barnet.

Exempel på hur vi förväxlar lydnad med andlighet: ”Du vet hur det gick när Adam och Eva var olydiga?” ”Vet du vad Gud sa till Moses skulle hända med olydiga barn?” ”Du vet att det alltid är Satan som ligger bakom olydnad och uppror?”

6. Ge inte barnen ansvaret för Guds humör.

En Gud som är beroende av barnets beteende för att vara lycklig är svag, instabil och opålitlig och kommer aldrig att vara en positiv resurs i livet (men att säga: ”Jag tror att Gud blev lite extra glad” är dock helt ok).

Exempel: ”Tror du att Gud blir glad om du beter dig så här?”

7. Lägg inte ansvaret på barnet för andras räddning.

De har inte det ansvaret. Och även om du själv känner att du har det och uppenbarligen har klarat av att rationalisera detta ansvar så att du kan leva med det, kan inte alla barn göra det.

Exempel: ”Om de inte accepterar Jesus kommer de att drabbas av den andra döden.” ”Tänk om de är förlorade för alltid bara för att du var för feg för att säga något?”

8. Tala inte illa om ”de andra”.

Den dag ditt barn identifierar sig med ”de andra” eller det du så tydligt föraktar kommer de att sluta prata med dig och en relation som du har investerat ett halvt liv i kommer att vara i fara.

Exempel: ”Att de kan vara så dumma!” ”Det står att många människor ska avfalla.” ”Det är avskyvärt. Sådana ska inte få ärva Guds rike, så står det!”

9. Prata inte med förakt om vetenskap

Statistiskt sett är det vanligaste skälet till att unga människor lämnar kyrkan att de känner att de måste välja mellan tro och rationellt tänkande. Inget inom vetenskapen hindrar en levande tro på Gud. Inled en dialog med vetenskapen. Men prata inte föraktfullt om det.

Exempel: ”Äsch… vetenskap! De stackars människorna tror att jorden är miljarder år gammal… de har ingen aning. Vilken tur vi har som har Guds ord!”

10. Var inte för idealistisk.

Att leva i ett konstant undantagstillstånd där naturliga livsaktiviteter som sport, hobbyer, konst, god mat o.s.v. måste läggas på is för att ”Jesus kommer snart” är helt enkelt inte hållbart i längden och skapar ofta bitterhet och avståndstagande senare i livet.

Exempel: ”Tiden är så kort. Inte kan du inte spendera den sista tiden på något så värdelöst som [sport, konst, utbildning, andra projekt] när du i stället kan göra något som främjar Guds verk?”

 

Vill du ta del av den fullständiga texten med länkar till en hel del underlag och bibeltexter, så ska du besöka SABU:s (Syvendags Adventistkirkens  barne- og ungdomsforening) hemsida här!

Rainer Refsbäck missionssekreterare Adventistsamfundet i Sverige