I boken ”Varför växer gräset” finns en berättelse när en reporter intervjuade Ingemar Stenmark efter att Ingemar hade vunnit sin sjunde världscuptävling i rad. ”Nu har du haft en väldig tur” sa reportern, varvid Ingemar svarade: ”Ja, och ju mer jag tränar ju mer tur har jag”.

Jag har tänkt många gånger på den här berättelsen eftersom, trots att Ingemar var tidernas största inom sin sport, så behövde han ändå träna för att fortsätta vinna och göra det han älskade. Kanske det är precis samma sak i vår kristna erfarenhet? Vi älskar vår frälsare och vi vill göra allt som borde vara naturligt för en kristen, att ha tålamod, visa kärlek, vara hjälpsam och att dela med oss av försoningens budskap till våra medmänniskor. Kanske kommer det spontant för oss av och till men personligen vet jag att jag behöver bli mer uppmärksam på vad det innebär och vad jag kan göra för att leva ut kristen tro i vardagen.

Att träna på det som borde vara naturligt och komma av sig själv fick jag erfarenhet av för några år sedan. Hela mitt vuxna liv har jag varit i behov av hörapparater för att kunna höra och uppfatta ljud i min omgivning men för fem-sex år sedan försvann hörseln och jag blev döv, först på ena sidan och sedan på den andra. Jag blev erbjuden att operera in hörselimplantat som skulle, för att uttrycka det enkelt, ersätta den naturliga hörseln med digital hörsel. Den dagen som processorn skulle kopplas in fick jag uppmaningen av min audionom om att jag måste träna. Hur tränar man hörseln, tänkte jag. Antingen hör man eller så hör man inte. Men snart förstod jag vad hon menade. Jag hörde till och med ljud som jag inte hört på mer än 40 år, men jag kunde inte uppfatta vad ljuden betydde.

I den situationen var det tryggt att det fanns personer som visste på vilket sätt man tränar för att höra. Jag fick låna ljudböcker med enkel svenska som var lättare att förstå. Till en början fick jag också sänka hastigheten på uppläsningen. Ja, jag fick en massa tips om hur jag skulle träna och vara aktiv för att på så sätt igen lära mig det jag redan kunde. Efter ett tag kunde jag uppfatta orden och efter ytterligare träning kunde jag till och med känna igen olika röster.

En levande församling ska vara en plats där du och jag kan utvecklas. Även det vi kan och tycker om att göras kan växa och bli ännu bättre. Genom träning så tar vi till oss kunskap och färdigheter och blir utrustade till att bli hela människor som tillsammans kan göra skillnad för andra. När Gud uppmanar Israels barn att ”Du ska älska HERREN, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ och av hela din kraft”! så talar han också om hur detta ska gå till. ”Du ska ständigt tänka på de bud som jag ger dig idag. Du ska inpränta dem hos dina barn. Tala om dem både när du är hemma och när du är ute och går, när du lägger dig och när du stiger upp. Bind dem som ett tecken på din hand och bär dem på din panna. Skriv dem på dörrkarmarna till ditt hus och på dina stadsportar.” NB 5 Mos 6:5-9. Ge inte upp, träning ger färdigheter!