Stigfinnarcamporee på Malaysiansk vis
av Hannu Helminen

 

Sommaren 2010 hade Trans-Europeiska Divisionen sitt Camporee i Finland och då träffade jag dåvarande stigfinnar- och ungdomsledare Simon Siew från sydostasiatiska union missionen. Han inbjöd stigfinnare och ledare från TED till deras Camporee. Jag blev intresserad av möjligheten att besöka ett läger i Malaysia. Så blev det för mig att jag reste i början av december till Borneo. Lägret hölls på en statägd garnison Kem Wawasan nära staden Papar, ca. 45 minuters resa söderut från Kota Kinabalu, som är huvudstaden för delstaten Sabah.

Det skulle kännas pirrigt i magen att komma till ett läger där man från början känner enbart en människa, men att vara med bland de 1473 stigfinnare blev för mig ett fantastiskt upplevelse. Jag hade varit aktiv på lägrets egen Facebook-sida innan resan så jag visste en del namn av personer som jag lärde känna under lägret.

Dagarna började kl. 6 med motion som följde med andakt och en bönestund. Därefter kom frukost och aktiviteter / specialmärkesklasser. Man kunde lära sig om morsekod, marinsignalering, dockteater, bibel märkning, ledarkunskaper, glassmålning, kattdjur, grunder för första hjälp, kristen uppträdande osv. Samtidigt som klasserna pågick kunde man också pröva lite mera extrema grenar som kajakpaddling, firning och linbana. På grund av att lägret hölls på en garnison så fanns det en del träningsplatser färdiga som utnyttjades flitigt av stigfinnare.

Efter lunchen hade man en omgång till av samma med ett undantag på tisdageftermiddag då man hade en sk. kulturby med marknad och utställningar. På kvällarna visade deltagarnationer (totalt 28 länder var representerade) en mångsidig kulturprogram där jag också fick vara med ett inslag från Finland. För min del blev det en presentation av olika årstider med bilder med finlandsvensk musik samt lite jonglering. Torsdageftermiddag firade vi dophögtid av 15 stigfinnare.

Att hålla ett läger bara 5 grader norr om ekvatorn betyder regnskog med regelbundet regn, som kom några gånger om dagen och varade från 5 minuter till en halv timme. Ibland störde det lite, som t.ex. på eftermiddagen när man hade uppvisning av färdigheter men annars brydde man sig inte stort om det. Det fanns nog en hel del regnskydd placerade här och där var man kunde stanna under ett tak om det regnade mycket. På Borneo är det sommar året runt och temperaturen ligger på 25-33°C under dygnet så för att kunna sova behövdes det en fläkt i stugan jag fick bo i.

Det som jag bäst kommer ihåg av lägret var människornas vänlighet och artighet, bön som var med i olika skeden samt otroligt varierande kulturprogram...och förståss måltider med ris tre gånger om dagen. Summa summarum: detta 9:e sydostasiatiska Camporeen hör till de allra bästa lägren som jag har under mitt liv varit på.

Mera bilder hittar du under rubriken "Bilder" på menyn till vänster.

Foto: Frisco Daniel och Hannu Helminen.